I svallvågorna av det något omtumlande beslutet att Hammarby Fotboll efter 20 års längtande äntligen tycks få en ny arena, har ett antal frågetecken höjts med hänsyn till våra delägare AEG’s inblandning i det kommande projektet.
Vad vill de egentligen? Vem ÄR de egentligen? Varför Hammarby? Vad ska de tjäna pengar på?
Frågorna är många, och gästskribenten “Jürgen Hingsen” beslutade därför att försöka bena ut begreppen lite och möjligtvis ge en liten inblick i AEG’s agenda.
För det första. Philip Anschutz. Mannen med cashen. El capitano. Vem är han egentligen och varför i helsike har han slagit klorna i Bajen? Ja, förutom att han är beryktad för att vara vansinnigt mediaskygg – till skillnad från andra entreprenörer, oligarker och miljardärer – och det faktum att han är både djupt kristen och har en grundmurat konservativ politisk syn, är det inte mycket man vet om honom som privatperson. Mantrat ”har inte givit en intervju sedan 1974” omnämns nästan ofelbart i alla de artiklar som har skrivits om honom och hans företag. De flesta bedömningar av hans gärningar och även av honom själv utgår därför ifrån hans professionella liv, och utan att ägna allt för mycket tid åt själva personen Philip Anschutz finns det ett par intressanta saker att poängtera. Till att börja med kan det vara intressant att veta att den 65 årige Philip Anschutz är en klassisk self-made man. Han har alltså inte ärvt sina miljarder eller blivit född med guldsked i mun som många andra av dagens moderna amerikanska billionaires. Han är ingen Hilton eller Colgate. Hans oljejagande far var en misslyckad affärsman som aldrig slog igenom. Han gick till och med i konkurs när den unge Philip var i tjugoårsåldern, och när den driftige sonen startade The Anschutz Corporation vid en ålder av 24 år var det utan någon som helst ekonomisk hjälp från föräldrarna. Suget efter att finna det svarta guldet och tjäna massor av pengar hade han dock ärvt, och från mitten av 60 talet ungefär 10 år framöver följde Philip envist sin fars bana med att jaga olja. Lyckligtvis begåvad med både mer tur och skicklighet än sin far hittade han i slutet av 70 talet till sist en av USA’s största oljefyndigheter genom tiderna. Dock hade han flera gånger innan det varit farligt nära ruinens brant, och bankerna i midwest USA var fram till dess relativt kallsinnigt inställda till den uthållige killen från Kansas med de stora framtidsplanerna.
Efter den stora framgången i slutet av 70 talet sålde sedan Anschutz nästan hela sin oljeverksamhet till Mobil Oil för ungefär 500 miljoner dollar (vad det är i dagens pengavärde törs vi inte tänka på), och med sin nyvunna jätteförmögenhet valde han helt sonika att i princip dra sig ur oljebranschen helt. Istället började han diversifiera The Anschutz Corporation, med argumentet att ”allt kommer inte att funka, så det gäller att satsa på fler hästar”. Strategin har visat sig fungera väldigt väl, och The Anschutz Corporation är idag ett konglomerat bestående av mer än 100 företag. I gruppen märks t ex Union Pacific , som är Nordamerikas största tågnätverk med över 90.000 vagnar och med service i nästan hälften av USA’s delstater. Vidare finner vi Qwest, ett av IT bubblans absoluta favoritföretag, och även ett av dem som har klarat sig hyfsat väl igenom krisen. 40.000 anställda borgar för att det går rätt okej för dem. Regal Entertainment, världens största biografkedja, med över 6.000 biosalonger och Walden Media som bland annat står bakom den Sverigeaktuella filmen ”Häxan och Lejonet” tillsammans med Disney Pictures är andra guldkorn i Anschutz breda spektrum av företag.
Philip himself tycks pendla mellan att anses vara en av världens 100 rikaste till att ”bara” vara en av USA’s 100 rikaste, vilket kanske inte är så märkligt när man sitter på en rejäl bunt IT aktier – som ju som bekant har en tendens att bete sig ungefär som Jet Line på Gröna Lund.
Mitt i detta spektrum av bolag finns hans kanske mest spektakulära företag – AEG. Anschutz Entertainment Group. Detta är ett företag som är pionjärer inom den moderna kombinationen av ”Sports and Entertainment”, ett begrepp som åtminstone undertecknad var obekant med för 10 år sedan. Sport är underhållning och underhållning är business. Så fungerar det, och på det grundlaget har AEG byggt en mycket framgångsrik strategi. Ja faktiskt så framgångsrik att man idag är störst i världen på det…
Men vad är det då AEG vill med Hammarby och en eventuell arena? Vi är ju ett litet lag i ett litet land, och hur i all världen passar det in i deras strategi att investera hos oss? Och hur ska de någonsin kunna få tillbaka pengarna?
För att kunna få en ökad förståelse för detta är det först och främst viktigt att förstå hur AEG är uppbyggt. Visst har vi alla hört om Lakers och Kings, Staples Center och en massa annat, men vad är det AEG egentligen sysslar med och hur är de organiserade?
AEG är idag en företagsgrupp med ett flertal olika verksamhetsinriktningar. Alla företag i gruppen är dock inriktade på att kunna generera business till varandra och därmed ska AEG kunna ta hand om alla led i den industri som enligt ovan kan kallas ”Sports and Entertainment”.
Hjärtat i gruppen är egentligen inte ett hjärta. Snarare två hjärtan. Dels arenorna och dels klubbarna.
På klubbsidan har man idag engagemang i NBA klubben LA Lakers, NHL klubben LA Kings, de tyska hockeyklubbarna Eisbären Berlin och Hamburg Freezers, ett par AHL hockeylag samt MLS klubbarna LA Galaxy, Chicago Fire, New York Metrostars, DC United och det nya MLS laget från Huston som går med i ligan nästa år. Plus Hammarby Fotboll.
När det gäller arenor är det Staples Center i LA, Home Depot Center i LA, Toyota Sports Center i El Segundo (A Tribe Called Quest någon?), Manchester Evening News Arena i England och Nokia Theatre på Times Square i NYC som ägs av AEG. Utöver detta så är man driftsansvariga för The Collosseum – en 4.200 personers arena på Cesars Palace i Las Vegas, Nokia Theatre i Texas som är en konsertarena för 6.500 personer och LA Lakers gamla arena The Forum som är en av de mest klassiska amerikanska idrottsarenorna. I alla dessa producerar man – utöver klubbarnas matcher – även enskilda sportarrangemang som X-Games, Davis Cup och en rad WTA turneringar.

Nästa arena att bli en del av AEG?
Men som om detta inte vore nog, så är man också igång med ett antal riktigt stora nya projekt runt omkring i världen. Bland annat märks en fotbollsarena för 25.000 personer i New Jersey (ja, fotboll, inte football), ett gigantisk sport- och underhållningskomplex i downtown LA tillsammans med Nokia, O2 domen i London som är en av de största byggnationerna någonsin i den brittiska huvudstaden, en inomhusarena för 16.000 personer i Berlin, en ny fotbollsarena i Chicago och ytterligare en inomhusarena i Kansas City. Och som om inte det HELLER vore nog så både äger och driver man en stor mängd mindre konsert- och utställningslokaler runt omkring i hela Nordamerika. Pust….
AEG är med andra ord inte buskablyga.
Men runt om allt detta, runt om klubbarna, konserthallarna och arenorna, finns det som gör AEG till mer än en ”Abramovitj” som ogenerat bränner sin förmögenhet på att köpa arenor, klubbar och spelare som hobbyverksamhet. Stödföretagen.
AEG Live – en verksamhet som fungerar ungefär som EMA Telstar. I flera olika bolag producerar man konserter och turnéer i hela världen. Några av de många världsartister man har producerat turnéer för är Celine Dion, Usher, Paul McCartney, Fleetwood Mac och Justin Timberlake. Dessutom kontrollerar man stora delar av den i USA så framgångsrika countrymarknaden. Till sist är AEG Live ansvarigt för de hundratals sportarrangemang man genomför på arenorna runt omkring i landet varje år som inte är kopplade direkt till de klubbar man äger. Alltså t ex Davis Cup, boxningsgalor och NBA Allstars.
AEG Live Events – producerar företagsarrangemang, fester och konferenser och är idag en av USA’s största spelare inom denna jättemarknad, med kunder som Budweiser och AOL.
AEG Radio – Gör radioreklam och producerar konserter med artister som Kiss och Linkin Park, som säljs till radiostationer i hela världen.
AEG TV – Producerar PPV program från stora idrotts- och underhållningsevenemang och har artister från Prince och Jay Z till Tom Petty på tablån. Är idag världens största företag inom detta område.
AEG Merchandising – Driver butiker och står för licensiering och produktion av merchandising för framförallt de amerikanska, LA baserade lagen i stallet, men även för arrangemang som ishockey VM och NBA All Star Games.
AEG Teleworks – är ett produktionsbolag inom TV som arbetar som underleverantör åt alla de stora sportkanalerna.
Alla dessa bitar och företag tillsamman gör att man inte bara äger arenorna, utan även arrangemangen som genomförs i förbindelse med dem. Ta The Grammy Awards t ex. Den amerikanska musikinsitutionen Grammy Foundation genomför sin årliga prisutdelning i Staples Center i LA. Då AEG både äger och står för driften av arenan tar man större delen av intäkterna från försäljning och biljetter. Dessutom producerar AEG Live själva utdelningen och liveframträdandena. AEG TV och AEG Teleworks står för tv produktionen, AEG säljer rättigheter och sponsring, AEG Merchandising säljer t shirts, kaffekoppar och mössor. Pengar i alla led med andra ord.
Hur fungerar detta då med klubbarna? Jo, i grund och botten på samma sätt. AEG ställer hela sin organisation till förfogande för klubbarna, och med största sannolikhet har man likt MFF/IMG ett garantiavtal som ger klubbarna en minimumnivå av intäkter varje år på alla de evenemang och avtal som AEG hanterar.
Detta svarar ju dock inte på frågan om VARFÖR Hammarby, och VARFÖR Nya Söderstadion, och naturligtvis är jag inte så djupt inne i Philip Anschutz huvud (någon som har en Being-John-Malkovich-ingång?) att jag kan ta gift på vad jag tror. Men ganska tydligt är att herr Anschutz är en smart, tålmodig och riskvillig-men-prismedveten karl. Han satsar hellre på förhållandevis billiga och undervärderade klubbar som han sedan kan vara med och utveckla än för att köpa ”färdiga” produkter. Han förde samtal med Man Utd runt år 2000, men drog sig ur då han ansåg att klubben till det extremt höga priset inte hade utvecklingspotential som matchade investeringen. Av den anledningen kliver han istället in i ishockeyn i Europa. En stor sport med framtidsutsikter att växa sig mycket större på kontinenten. Klubbar som är lågt värderade, men med stora supporterskaror och stor kommersiell potential med möjliga arenor i citykärnorna. Han väljer den ”billiga” fotbollen i USA, en sport som onekligen har alla möjligheter att bli mycket framgångsrik i ett land med extremt stor spansktalande, soccerälskande befolkning och ett växande intresse även bland den traditionelle amerikanske “sportsfan”. Och i Sverige? Här köper han in sig i en vansinnigt misskött men undervärderad fotbollsklubb. Förfallen arena. Inga framgångar. Men en av de mest populära klubbarna på den Skandinaviska halvön. Och kanske den mest omtyckta. En klubb med en potentiellt mycket intressant framtid.
För det är ju så att den Skandinaviska ”Sports and Entertainment marknaden” är ett embryo till något för AEG potentiellt mycket lönsamt. Konserter, TV, galor, företagsevenemang, radio och sport omsätter miljarder i våra länder – och AEG vill naturligtvis ha en del av den hela tiden växande kakan. Med en ny arena för Hammarby Fotboll och ett lag som spelar på allra högsta nivå öppnar sig möjligheter att göra affärer i Skandinavien som man inte har kunnat tidigare med bara minoritetsposten i Bajen. Vi ska naturligtvis inte inbilla oss att Phille sitter hemma i Colorado och dricker Bajenbärs och sjunger Bajenramsor – nej han vill tjäna ännu mer kulor i den kalla norden. Och vägen till detta heter Hammarby Fotboll och Nya Söderstadion. Med det på plats, så kommer vi få se en rad nyetableringar av AEG på den svenska marknaden. Boom! AEG Live går in och konkurrerar med EMA Telstar om konsertmarknaden. Boom! AEG Tv tar hand om all PPV produktion av fotboll och konserter för t ex UPC och Canal Digital. Boom! AEG Livevents skjuter in sig mot Eventum och Kreator på företagseventmarknaden. Boom! AEG Merchandising öppnar Kappabutiker på flera ställen i Sverige. Boom! AEG Teleworks producerar melodifestivalen med final på Nya Söderstadion.
Jag är övertygad om att AEG har bidat sin tid. Man slog till på aktierna när de var extremt billiga, och har sedan väntat ut det beslut som slutligen skapar möjlighet för företaget att ta fram verktygslådan och börja bygga både stadion, klubb och företag…
Om detta är en positiv eller negativ utveckling för klubben Hammarby Fotboll lämnas till er läsare att avgöra, men vi skall åtminstone låta det vara sagt att AEG klubbarna generellt sett är mycket framgångsrika i sina respektive ligor. Om det sedan är tack vare eller kanske snarare trots AEG låter vi vara osagt för tillfället.
[Denna artikel är skriven av signaturen Jürgen Hingsen och tidigare publicerad på bloggen Absolut Bajen. Då den fortfarande känns aktuell fick Anglofil.se tillstånd av författaren att återpublicera texten.]
{ 3 comments… read them below or add one }
Som sagt – med tanke på att detta publicerades för ett par år sedan, så det är en hel del som är inaktuellt. Men man kan ju även se att vissa av spådomarna redan har uppfyllts… Nu ser det ut som att AEG kommer att drifta hela Globenområdet, medan staden fortsätter som ägare, så nog är det en lite annorlunda situation vi står inför – men principerna är desamma som ovan. Dock kan vi nog utesluta några Kappabutiker i AEGs ägo
Ja, du lekte ju lite Saida i din text
Om andan faller på får du gärna knåpa ihop en uppföljare då du tycks ha en större inblick (och engagemang) i frågan än många av oss andra…
Alltid lika aktuellt. Faktum är att AEG inte alls har varit så aktiva i aktiebolaget som man kanske kunde ha trott. Nog är AEG:s (bak)tanke att kontrollera Globenområdet som Hingsen säger. Intressant dock att AEG:s intåg i DIF Hockey inte väckt lika mkt negativ publicitet i Bajenkretsar som i Djurgårdskretsar.