Nog för att York City var ofina nog att vinna med 2-0 mot Weymouth igår, men det är nog inte det som Weymouths fans på plats på KitKat Crescent (usch vilket hemskt arenanamn) kommer att minnas. Det kommer knappt att få ett omnämnande i historieböckerna heller. Inte med tanke på vad som gjorde denna match till något unikt.
Yorks supportrar betalade nämligen för deras motståndarfans resa till matchen. Detta till följd av Weymouths svåra finansiella problem som nyligen lett till att flera a-lags spelare lämnat laget utan varsel.
Att det är just Yorks fans som bjuder på denna fina gest är nog inte heller en slump. York är en av de klubbar som varit svårast utsatta ekonomiskt men ändock överlevt, något som varken klubb eller fans vill eller kan glömma. Yorks supporterklubb York Ministermens ordförande Frank Ormston berättade för BBC innan matchen att:
“When you see a club in the same sort of difficulty as York City was in the past, City supporters felt they had to act. Given that we were playing them this weekend it seemed appropriate and as a group we had a quick chat and thought it would be a good way to help.”
Ganska uppfriskande att ta del av denna typ av supporterlojalitet. Man må vara rivaler, men när tiderna är tuffa kan man stå sida vid sida och försöka hjälpas åt. Vem hade kunnat tro att AIKs och Hammarbys supportrar skulle göra gemensam sak i stil med bortaresebojkotten för några år sedan?
Framtiden får utvisa om Weymouth överlever, man kan bara hoppas! Passande nog är klubbens motto:
”FORVARD TOGETHER”
{ 3 comments… read them below or add one }
Mer “doom and gloom” från den Engelska fotbollen: Idag meddelar Stockport County att om de inte lyckas få fram kapital i storleksordningen £250.000 innan den 16e Mars så försätts klubben i “administration”… Tror tyvärr att detta är bara början på vad som riskerar att ske med många klubbar i England.
Att vi inte skrivit mer om Weymouth är egentligen märkligt. Finns så många ingredienser i den här soppan.
Klubben som om jag minns det rätt fostrade Steve Claridge tycks verkligen stå på ruinens brant med skulder på £450,000 vilket är maffigt när vi pratar sjättedivisionen, ordföranden flydde fältet, sedan framkom det att man inte betalat spelarnas försäkringar så man tvingades ställa upp med U18-laget mot Rushden, men det offentliggjordes inte förräns stora summor spelats på förlust hos diverse bookies nere på sydkusten, och nog förlorade man alltid, 0-9 i baken och klubbens största förlust var ett faktum.
Massor med spelare har lämnat Weymouth nu och man tycks ha trials hela tiden där kontraktslösa ynglingar får chansen.
Kontentan kan bli att ligan tar till åtgärder mot klubben och rent av slänger ut dem. Klubbar som mött Weymouth då de hade ett slagkraftigare lag att ställa upp med är trötta på att de som har kvar att möta dem får “tre säkra pinnar”.
Som sagt – en riktig soppa det här.
Efter att ha spenderat en sommar i Weymouth i tonåren har jag en “soft spot” för The Terras. Var på deras gamla arena Recreation Ground på den tiden. De har haft ryktet om sig att vara en sleeping giant hur många år som helst. Men efter att ha läst Ian Ridleys bok “Floodlit Dreams” som handlar om Weymouth är jag inte förvånad över att det gått åt skogen. Det som däremot gjorde mig jäkligt förvånad var att Ridley är tillbaka som ordförande eftersom de körde iväg honom förra gången.