Vi älskar…

by Henrik on December 1, 2009 · 10 comments

falcon-pub

När första, och kanske enda, pappersversionen av Anglofil.se såg dagens ljus kände vi oss tvungna att definiera vad vi står för. Något av en partiförklaring alltså.

Och även om vi tog uppgiften på största allvar känner vi att förteckningen ändå kanske går att förfina något med just Din hjälp.

Vad älskar du?

Vi älskar… Emmerdale Farm, men vi skiter i handlingen. Vi vill bara sitta med Amos på en pub iklädda gubbkeps och kofta.

Vi älskar… att se när våra respektive går fram och signalerar med pek- och långfinger till bartendern att de vill ha “two pints”. Trots att vi uttryckligen bad dem visa vanligt v-tecken.

Vi älskar… Peter Beardsley, Bryan Robson, Ricky Hill, John Barnes, Tony Adams, Ian Rush, Mark Hughes, Vinnie Jones, Gary Linneker, Hans Segers och Brian McClair för att dom gjort oss till dom vi är idag.

Vi älskar… vänstertrafik.

Vi älskar… India Ale från Nils Oscar (art nr 1464). Britterna må dricka mer öl – men Sverige har några fantastiska micro-bryggerier att rada upp om det ska tävlas!

Vi älskar… Four Yorkshiremen (se genast YouTube om oinvigd).

Vi älskar… Manchester Citys nya tredjeställ. Men det tar emot och erkänna.

Vi älskar… sotsmutsiga tegelbyggnader.

Vi älskar… ”Dirty Millwall” för att man håller myten vid liv. Totalt 98 varningar och 8 utvisningar förra säsongen – och tvärsist i Fair Play-ligan!

Vi älskar… mjölk i glasflaska.

Vi älskar… uttrycket bank holiday.

Vi älskar… Shepherds Pie. (Stek köttfärs och lök, salta och peppra, tillsätt curry, kanel, muskot, tomatpuré, kaffegrädde och köttbuljong och koka köttfärssåsen i några minuter. Lägg köttfärssåsen i en form, lägg på potatismos och strö över riven ost. Gratinera i 250 grader i 5 minuter. Servera med morötter och ärtor.)

Vi älskar… Mark Crossley, då i Nottingham Forest, för att han är den enda som lyckades rädda en straffspark slagen av Southampton-legenden Matthew Le Tissier.

Vi älskar… utan att skämmas fotbollsspelare med namn som Steve Death, Uwe Fuchs, Mansour Boutabout, Stefan Kuntz, Dean Windass, Wayne Wanklyn, John Nutter, Peter Shirtliff, Shane Sheriff, Danny Shittu, Danny Invincible, Dean Gerken och Harry Daft.

Vi älskar… Walker’s Salt & Vinegar crisps (nej det heter inte chips).

Vi älskar… Tommy Barnes och Ginger Collins, Gordon Stewart, Super Mac, Roy Race, Jorma Engmark – inte Edward.

Vi älskar… onyanserat och okritiskt musik från London och nordvästra England.

Vi älskar… Ian Holloway (så länge han inte är manager för mitt lag): “To put it in gentleman’s terms, if you’ve been out for a night and you’re looking for a young lady and you pull one, you’ve done what you set out to do. We didn’t look our best but we’ve pulled. Some weeks the lady is good looking and some weeks they’re not. Our performance today would have been not the best looking bird, but at least we got her in the taxi. She may not have been the best looking lady we ended up taking home, but it was still very pleasant and very nice, so thanks very much and let’s have coffee.”

Vi älskar… uttrycket runners-up.

Vi älskar… Frost, Barnaby, Morse, Bergerac, Lynley, Miss Marple, Foyle och alla de andra brittiska deckarna. Bad guys be warned!

Vi älskar… anagram.

Vi älskar… BBC:s sändningar från ”Night of the Proms” i Royal Abert Hall. Rule, Britannia!

Vi älskar… bubble & squeek.

Vi älskar… engelska “beach-resorts”; Brighton, Blackpool och Bornemouth och omgående smakar det sockervadd i munnen och ögonen grumlas av kitschiga synintryck. Så oerhört smaklöst att det blir stilfullt.

Vi älskar… att sitta fyra timmar på en pub och plöja igenom de engelska söndagstidningarna.

Vi älskar… fotbollsarenor med namn som Moss Rose, Highbury, Spotland, The Shay, Saltergate, Home Park och Underhill lika mycket som vi föraktar Rebook Stadium, Emirates, Stadium:mk och Ricoh Arena.

Vi älskar… Gumbo.

Vi älskar… att England inte vinner fotbolls-VM för det skulle göra engelsmännen odrägliga.

Vi älskar… Joe Strummer (RIP).

Bara så att vi vet var vi har varandra.

{ 10 comments… read them below or add one }

Colu December 1, 2009 at 17:33

Älskar att strosa i en ny engelsk stad, känna sig lagom vilse på väg mot en ny arena. Utprintad karta från footballgroundguide.co.uk

Ta en öl på en okänd pub och bli kallad “love” av den 57-åriga slitna damen bakom disken

Skaka fram på circle line och veta att man blir stående på Edgware Rd i monst 10 minuter

Gå på Oxford Street eller i Bayswater å kolla på bortkomna svenska turister från småland …

Stå på nya South Stand och sjunga med i ramsorna men ändå längta tillbaka till Layer Road

Nigge December 3, 2009 at 00:19

…uttrycket unbeaten run…

Henrik December 3, 2009 at 14:04

…uttrycket “cup run”… det finns ju inget som riktigt motsvarar det på svenska.

Loyal December 3, 2009 at 18:26

… Tegel, massor med tegel
… Människor i gula västar, dom är överallt…
… Veckotidningar såsom “Zoo magazine” (Danny Dyers spalt är ganska kul faktiskt)
… Regn
… Grå himmel
… Uttrycket “mate”
… Coronation Street

minnesmannen December 3, 2009 at 23:16

..promenera nerför Old kent road en lördagseftermiddag ätandes på en trekantsmacka
..dricka strongbow på trottoaren utanför en pub
..arenanamnet Selhuuuurst park
..festa i soho med Fiona o hennes polarinnor från Essex
..put the kettle on, luuv
..gå på klubbar o lyssna på nån ny basorienterad dansmusik från sarf london
..doften av stekt lök på valfri lower division arena

Marcus December 4, 2009 at 12:21

Kan vara det bästa jag läst på riktigt länge.

Peter Erikksson December 9, 2009 at 06:37

“Vi älskar… Tommy Barnes och Ginger Collins, Gordon Stewart, Super Mac, Roy Race, Jorma Engmark – inte Edward.”

Ni glömde Blackie Gray och Tubby Morton och inte minst Pud Perry!

Jonas December 9, 2009 at 11:55

Åh, jag är så glad att vi fick med Gumbo och Emmerdale Farm :-)

Efter vi gjorde lista har det slagit mig att vi borde haft med uttrycket “cuppa tea” också. Bugger. Fina bidrag här bland kommentarerna också:

“Ta en öl på en okänd pub och bli kallad “love” av den 57-åriga slitna damen bakom disken”

Oscar (en annan) December 9, 2009 at 13:39

Apropå Shepherd’s Pie så var det först i går som jag insåg att jag gillade det. Vad jag kan minnas hade jag tidigare bara ätit rätten i skolan ett par gånger, och ni vet ju hur bra skolmaten är på att förstöra en rätt. I går fick morsan för sig att laga lite Shepherd’s Pie. Jag kan knappast påstå att jag såg fram emot att äta det, men jag fick en väldigt positiv överraskning när jag märkte att det var gott. Gudomligt gott till och med. Nu sitter jag här med matlåda från igår och kan ännu en gång njuta av den goda måltiden. Det enda som fattas är en schysst ale, men för tillfället får lättmjölken duga. Nästa Englandsbesök blir det utan tvivel en Shepherd’s Pie och en Bombardier eller något annat gott på en pub. Jag längtar!

För övrigt älskar jag…

…”the matchday morning buzz”. Finns ingen härligare känsla än den då man vet att det är match senare på dagen och allt vad det innebär. Se sina hjältar, ta några pints polarna, sjunga för laget i ens hjärta och bara få njuta av att livet är underbart.

…”last minute winner”. Såväl uttrycket som fenomenet är fantastiskt – så länge det inte är motståndarna eller rivalerna som nätar i sista minuten.

…skyltarna som förkunnar att det är fotbollsmatch på gång och att man därför inte får köra bil på Fulham Road.

…när Chelseapubliken drar igång “Stand up if you hate Tottenham” efter att speakern har meddelat att det råder förbud mot “persistent standing” på Stamford Bridge. Alla ställer sig upp och för några ögonblick råder anarki på läktarna.

JohnF December 9, 2009 at 14:22

Jag bara myser när jag läser “Vi älskar” med tillhörande kommentarer.

Leave a Comment

Previous post:

Next post: